Det är något märkligt med hur svenskar surfar. Ena stunden är vi världens mest digitala folk, nästa stund sitter folk fortfarande och ringer in vädret på radio. Så vad säger egentligen statistiken om svenskarnas surfvanor 2025? Ja, det är både väntat och överraskande – precis som en svensk sommar. Under ytan bubblar en digital nyfikenhet blandad med en hel del nostalgi för det gamla. Svenskarna är snabba att hoppa på nya trender, men håller samtidigt envist fast vid vissa klassiker – som att läsa vädret eller lyssna på trafikrapporten i bilen. Det är kontrasterna som gör surfandet här så intressant.
Scrolla eller skrolla – mobilen styr
Det är ingen hemlighet längre: mobilen är navet i svenskarnas digitala liv. 2025 visar siffrorna att över 94% av befolkningen använder mobilen för att surfa dagligen. Laptopen har tappat mark, särskilt bland yngre. Faktum är att kidsen mellan 16 och 25 knappt vet hur man öppnar en webbläsare på en dator längre. Det är TikTok, Instagram, och ja, fortfarande en hel del YouTube – men i stående format, såklart. Att multitaska mellan olika appar har blivit vardagsmat, och notiserna plingar konstant. Äldre generationer försöker hänga med, men det är tydligt att mobilen är första valet när det gäller allt från att läsa nyheter till att beställa mat eller kolla busstider.
Folk snackar ofta om att svenskar är långsamma med att anamma nya grejer, men när det gäller mobilen är det tvärtom. Här ligger vi faktiskt över EU-snittet – och det märks på allt från kollektivtrafikens app-bonanza till hur snabbt Swish blivit ett verb. Dessutom är det inte ovanligt att se folk använda mobilen för att betala på loppis, skanna kvitton eller till och med styra värmen hemma. Mobilen har gått från att vara ett verktyg till att bli en självklar förlängning av oss själva – och det märks tydligt i svenskarnas digitala vardag.
Surfandet – ett självklart inslag i vardagen
Det är inte bara yngre som fastnat i det digitala träsket. Statistiken visar att även 60-plussarna har tagit klivet – eller kanske snarare scrollat sig in – i den digitala världen. Visst, det går kanske lite långsammare och ibland blir det fel (hur många gånger har någon mormor råkat lajka en bild från 2014?), men de är där. Och de räknas. Många äldre har upptäckt fördelarna med att kunna hålla kontakt med barnbarn via videosamtal, beställa mat hemifrån eller hitta nya intressen på forum och Facebook-grupper. Pensionärsföreningar erbjuder till och med surfkurser för att ingen ska hamna efter.
En intressant trend är att streaming nu står för över hälften av all datatrafik. Netflix, SVT Play och Viaplay har blivit vardagsmat – bokstavligen, eftersom många tittar under middagen. Kanske låter det lite sorgligt, men samtidigt: vem vill missa senaste avsnittet av ”Robinson”? Dessutom har ljudböcker och poddar tagit plats i svenskarnas öron, särskilt på promenader eller under resor. Att streama dokumentärer, livesänd sport eller klassiska filmer är inte längre något lyxigt, utan en del av vardagsrutinen – oavsett ålder.
Snabba nät och tålamod på gränsen till noll
5G har rullats ut i princip överallt. Det märks när man kollar på klagomålen – de har flyttat från ”varför är nätet så segt?” till ”varför buffrar det trots 5G?”. Svenskar är inte kända för att klaga, men när det gäller internet, där går gränsen. Enligt årets rapport från Internetstiftelsen tycker fler än 70% att en laddningstid på över 3 sekunder är ”oacceptabelt”. Kanske är vi bortskämda, kanske är vi bara effektiva. Eller så är vi båda. Det spelar ingen roll om det är en bankapp, ett spel eller ett videoklipp – väntetider accepteras inte längre.
Det digitala tålamodet har blivit en bristvara. Många väljer till och med bort tjänster som känns långsamma, och e-handlare rapporterar att kunder lämnar varukorgen om sidan laddar långsamt. Samtidigt förväntar sig svenskarna att kunna jobba hemifrån, streama i högsta kvalitet och ringa videosamtal – allt utan störningar. Fiberutbyggnaden har gett stabila nät även på landsbygden, och 5G har tagit över städerna. Den som står utanför det snabba nätet känner sig snabbt isolerad, och det märks i diskussionerna på sociala medier.
Sociala medier – och jakten på nästa trend
Facebook? Jodå, men det är mest för grupper om loppisar och föräldramöten. Instagram och TikTok, däremot, är där pulsen ligger. Antalet användare på TikTok har fördubblats sedan 2023. Det är memes, kattklipp och politiska debatter om vartannat. Twitter, eller X som det nu heter, hänger kvar – men känns nästan som en digital motsvarighet till att läsa papperstidningen på café. Fler unga väljer att helt hoppa över Facebook, och använder istället Snapchat eller privata chattar för att undvika föräldraögon.
En kul detalj: BeReal har seglat upp som en utmanare, särskilt bland gymnasieungdomar. Och LinkedIn har gått från att vara ett digitalt CV till ett ställe där folk diskuterar AI och hemarbete – förvånansvärt ofta över en kopp Zoégas. Många följer svenska influencers som delar vardagsliv och tips om allt från ekonomi till mode. Samtidigt dyker nya plattformar upp hela tiden – vissa blir snabbt trendiga men lika snabbt bortglömda. Svenskarna är ständigt på jakt efter nästa digitala mötesplats, och ingen vill vara sist på bollen när en ny app tar fart.
Surfa säkert? Eller bara surfa?
Säkerhet är en ständig snackis. Ändå visar rapporten att bara var tredje svensk faktiskt bytt lösenord senaste året. Man kan skratta åt det, men samtidigt: det är ju så krångligt att komma ihåg alla olika lösen. Många lutar sig på BankID och hoppas på det bästa. Cyberbrottsligheten ökar, men känslan är ändå att ”det där händer väl inte mig”. Tills det gör det, förstås. Antalet nätfiskeförsök och bluffmejl har ökat, men många svenskar klickar ändå på länkar de inte borde.
En annan aspekt är hur barn och unga skyddar sig online – eller inte gör det. Föräldrar oroar sig, skolor håller informationsmöten och polisen varnar för nya typer av bedrägerier. Trots det är det vanligt att använda samma lösenord på flera sajter eller att dela privata bilder utan att tänka på riskerna. Många hoppas på att tekniken själv ska lösa säkerheten, men i slutändan handlar det ofta om kunskap och medvetenhet.
Framtidens surf – smarta prylar och AI i vardagen
2025 är inte bara mobilens år. Smarta klockor, högtalare och till och med kylskåp har blivit en del av svenskarnas uppkopplade vardag. Enligt Telia har varannan svensk någon typ av smart pryl hemma. Och AI? Jo, den finns där. Kanske inte som någon sci-fi-robot, men som en självklar assistent i mobilen eller som röststyrning i köket. Många svenskar använder idag AI för att planera resor, hantera hushållsekonomi eller få rekommendationer om film och musik.
Allt fler testar smarta lampor, dörrlås och robotdammsugare. Hemmen blir mer automatiserade, och det är inte längre konstigt att prata med sin högtalare för att starta kaffebryggaren eller sätta på favoritspellistan. AI hjälper också till med att sortera bilder, föreslå inköp och till och med avisera när mjölken är slut i kylskåpet. Men trots teknikens framfart är det fortfarande de sociala mötena, de digitala fikapauserna och möjligheten att hålla kontakt med familj och vänner som värderas högst.
Snabbfakta – svenskarnas surf 2025
- 94% använder mobilen för surf varje dag – från att kolla nyheter till att shoppa eller boka tider hos vårdcentralen.
- Över 50% av all datatrafik är streaming – serier, filmer, livesänd sport och podcasts dominerar flödet.
- Flest TikTok-användare någonsin – och det ökar, särskilt bland unga vuxna och även bland föräldrar som vill hänga med.
- 5G-nät täcker nu nästan hela landet – även på landsbygden upplevs snabbare och stabilare surf än någonsin förr.
- Var tredje byter lösenord – men två av tre gör det inte, trots återkommande säkerhetsvarningar och bluffmejl.
Kanske är svenskarnas surfande lite som att gå barfota på gräset första vårdagen: snabbt, frihetligt och ibland lite slarvigt – men alltid med en känsla av att vara med där det händer. Det handlar om att njuta av både det nya och det bekanta, att våga testa nytt men ändå hålla fast vid det trygga. Så länge nätet är snabbt och mobilen laddad, är svensken redo för nästa digitala äventyr – oavsett om det är ett videosamtal med farmor eller en viral dans på TikTok.
